skogshistorier
Jahaja, igår var det fest med italienarna, och vi höll till i intet mindre än café vasa.
Det var folktomt och pinsamt, så i all min ångest så bestämde jag mig för att närmast hälla i mig spriten, något som gav bakslag ganska snabbt. När höstnatten fått grepp om gävle så var jag full som en korg med äpplen, och minutrarna innan hade min italienskalärare besökt "festen" med väktare som tog min flaska. Hade inte ödet ingripit så hade jag förmodligen vaknat upp på gatan bakom flanör idag.
Nu blev det inte så, och jag vill tacka de som förhindrade det:
Anastasia - Som såg mig på Vasaskolans skolgård och bestämde sig för att följa mig till bussen, samt att låta mig torka mina tårar i hennes sjal.
Anna - Som satt med mig på bussresan Gävle-Trödje, med "kisspaus" i Hille.
Hilda - Som hjälpte mig av bussen och sedan vallade mig hem till:
Linnea - Som bidrog med en plats att vila på tills förstärkning kom, i form av:
Jimmy - Min ständige vän som ledsagade mig hem till familjen Sjödéns residens, där en varm säng väntade.
Tack, å tack för att ni förstår att alla måste få vara äckligt fulla nån gång, och att den här natten råkade bli just detta tillfälle.
