Jag vill tacka livet.

Soundtrack: Morbid Popsong - Stefan Storm

 
Min hund är snart död.
Tufft, men så är det. Vi har vetat om det ganska länge. Sen ett år tillbaka nästan.
När vi åkte in till veterinären för att kolla upp varför hon haltade lite på ena tassen, visade det sig att det i hennes ben växte en tumör som i slutändan hotade med att göra benet så poröst att det gick av.
Därför skrevs det ut piller, painkillers, som vi gav till henne varje morgon, för att hon inte skulle lida.
Nu är vi inne på sista burken, uppskattningsvis 30 piller kvar.

I tio år har hon varit Ida.
I tio år har hon varit vår Ida, min Ida.
Sen jag var sju, var det hon som slickade en på tårna när man satt och åt.
Sen jag var sju, var det hon som blev körd i taket när man tog fram hennes blå leksaktraktor.
Sen jag var sju, var det hon som alltid var  så irriterande och envisades med att plocka upp allting på golvet, och förväntade sig få en godis för det.
Sen jag var sju, var det hon som vägrade springa med mig, utan ist. lunkade sakta fem meter bakom.
Sen jag var sju, var det hon som inte kunde simma riktigt. Hon plaskade med tassarna, så att hon blev tvungen att blunda, varav hon fick panik och plaskade ännu hårdare, osv.

I tio år har hon varit min hund.



Jag vill tacka livet.
image68

The answer my friend,

Soundtrack: Blowin' in the wind - Joan Baez
 
I fredags var jag räcerbäver. uschfyfan.
Jag hann:
Hylla räddningstjänsten genom att skrika: det är ni som bygger samhället!
Låtsas vara en fransk utbytesstudent.
Bli ifråntagen de resterande ölen vi hade kvar.
Vara ett ögonblick från att bli tagen av farbror polis.
Träffa skåningar
Snacka skånska
Somna i en dusch.

Men på lördagen var det nya tag, och jag, adam och madde åkte in till gävle.
Där fikade vi i en timme, sen åkte vi hem.
Det var värsta road-movien. Axmarby-bor på vift.image67
(bilden är från ett tidigare tillfälle, här något nyktrare)

Bella ciao, bella ciao, bella ciao ciao ciao

Soundtrack:
 
Det kändes väldigt mycket som att jag bara skrev om spetti-fester och deras förgyllande effekt på människor.
Så jag tyckte det var bäst att skriva något annat. Tyvärr så har jag inte så mycket ideér. Jag har ju precis haft italienska-prov och ska för tillfället egent. plugga inför ett seminarium som ska äga rum imorgon, så jag är ganska tom i huvet. Det enda som surrar runt där inne är orsakerna till emigrationen och de fem viktigaste ingredienserna för en industriell revolution.

Jag måste iaf. påpeka hur jävla svårt det är att sluta dricka läsk som t.e.x. coca-cola!
Jag är verkligen beroende. Kanske inte är så konstigt, med tanke på att man fan är uppfödd på cola.
Att dricka till tacos: cola.
Att dricka till pop-corn: cola.
Att dricka till fikan hemma hos farmor: cola. (okej, ibland saft, men mestadels cola)
Att dricka på vägen till bussen: cola.
Ja, ni förstår.

Det riktigt suger i magen så fort jag ser ett glas med bublande coca-cola.
Idag när jag åt på max stirrade jag längtande på Lindströms cola som stod högst två dec. ifrån mig.

Jag klarar nog bara en månad utan cola, sen måste jag fanimig ge efter. Jag måste kanske inte dricka det hela tiden, men någon gång måste jag få skölja ner ett rede't maxmål med en stor klunk svart socker-sörja!

I'm electric

Soundtrack: Mediahora - Big brother

 
Jag räddade två liv i fredags!
Att man kan glömma något sånt, det förstår jag inte. Det är nog de första liven jag räddat.
Två flickor, här nämns inga namn, stod i köket och riktade en kniv mot sina handleder.
Jag tog kniven av dem , varav de sa: "men vi vill bara prova, vi känner oss deppiga" och tog en till kniv från köksbänken.
Även denna kniv tog jag, samtidigt som jag slet åt mig alla knivar och lag dom i kökslådan.

Så idag när "M" visade mig sitt sår, kunde jag inte bli annat än stolt över min hjälteinsats.

image66

I don't know what you're looking for

 soundtrack: Music is My Hot Hot Sex - CSS
 Jag har slutat dricka läsk som tillverkas någon annanstans än i sverige!
Det är ett stort steg det här, mina vänner. Flera tusentals familjer som sakta svälter ihjäl för att coca-cola company snor allt deras vatten, kan räddas!
Det har väldigt många gånger varit frestande att ta en slurk cola/fanta/sprite och känna den kolsyra sig hela vägen ner genom min strupe. Och ska jag vara helt ärlig så drack jag ett glas pepsi i lördags, men det var inte meningen! Jag tänkte inte på det bara!
Det blir till att skärpa sig. Det här blir lite som mitt eget Jihad, ett sätt att stärka mig själv. En del piskar sig med kedjor på ryggen, jag dricker bara läsk från Vasa bryggeri.


Här kommer några av bilderna från i fredags:
image65

Eikä tätä poikoo ämmät haittaa

Soundtrack: Naked as We Came - Iron & Wine

  shit. Ännu en spetti-fest, och ännu en succé!
Den här gången var det min ständiga följeslagare jimmys första fylla, och det firades med buller och bång.
Det är så jävlat roligt att se folk vara fulla för första gången. Kommer de bli aggresiva, blyga, hyperaktiva, eller bara allmänt jobbig? I jimmys fall blev det inget utav de ovanstående, eller... möjligen lite hyperaktivitet.
Jag ska försöka proppa in några bilder från kvällen, men det blir nog senare idag.

Vi var iaf. hemma hos thomas, igen. Vi höll till i hans gillestuga, igen.
Vi rökte på verandan, både cigg och vattenånga, igen.
Vi pratade engelska, igen.
Vi pratade spanska med mallorcanerna, igen.
Jag spydde på grannens gård, för första gången.

Jag skaffade mig en ny "brur", även om jag inte riktigt kommer ihåg hans namn. Det kan ha varit Buzz, men kan man verkligen heta så? Jag kan ju ha drömt det i fyllesömnen, likadant som jag drömte att Anastasia från paralell-klassen gick omkring på festen och letade modeller. (Jag blev inte utvald...)


Också hade vi bussresan hem. Fyfan. Jag hatar att åka buss, vad fan ska det vara bra för?
Det guppar och har sig + att man aldrig verkar hitta ett skönt "sov-läge."
Så i 45 minuter satt jag och mordhotade min kräkreflex mentalt. Och det funkade, ingen spya på bussen, och ingen på jimmys heltäckningsmatta heller.
Mission complete!

(Linda, förlåt för att jag antastade dig, som en Italienare på ecstasy)

Jag vill ha mittemellan, ni får mig i fällan.

soundtrack:  Spela svår - Thomas Järvheden
 
Tengo un pene grande, är en utav de få meningarna jag kan på spanska, och det var därför en utav de meningar jag glatt sjöng ut under lördagskvällen. Meningen betyder: Jag har en stor penis.
Så när vi i måndagskväll träffades hemma hos Jakob, tism. med mallorcanerna, så fick jag frågan om jag inte studerade. För de hade fått tanken att jag inte alls pluggade. Man kan tydligen inte både ha en väldresserad familje-snok, och läsa böcker.

I STUDY VERY HARD, sa jag surt och gick därifrån!
image44

got to make somebody love me

Soundtrack. Äntligen på väg - Håkan Hellström
 
Vadfan, det är ju vår ute!
Jag vet inte om jag ska bli glad för att solen skiner, eller om jag ska falla handlöst till marken och oja mig över jordens undergång. Våren ska ju komma i mars-april, inte i february. Det är klimatförändringarna, I tell ya!

Jag sitter ensam i en lägenhet i Gävle. Här ska jag sova inatt, hos min pappas kusin. (det låter avlägset, jag vet)
I bakgrunden hörs mobil-reklamerna som sänds var och varannan minut på MTV.
Trots att jag har så högt jag vågar, utan att störa grannarna, (När man bor i axmarby tror man att alla som bor i lägenheter är jätte-känsliga när det handlar om ljud från lägenheten bredvid) så hörs den jäveln ändå igenom.
"Funktionen som får din mobil att blinka coooolast på festen! för bara femtio kronor i månaden!"
"Ring, SJUUUUUU-HUNDRA-TJUFEM-TJUFEM!!!!!"
(Undra hur mycket bajs i brevlådan han skulle få om de skrev ut hans namn)

Och imorgon bär det av på friluftsdag med Vasaskolan. De ska bli ett jävlat åka i sälen.
Klockan sex går bussen här inifrån gävle, därav mitt val av sovplats.

Nu ska jag sjunga med i en visa vid vindens ängar, och sen bege mig till Jakob för att umgås med lite mallorcaner.

Peace!

De ska sluta hålla ihop sådär, med polare och släkt

Soundtrack: Familjeporträtt - Stefan Sundström

 Wöw! Det blev ju party igår ändå. Ett tag såg det mörkt ut. När Jakob ringde och sa att det var "fett inställt" kändes de 45 minuterna vi just tillbringat på en buss ganska onödiga, minst sagt. Men vi mötte upp folk på stan, stod och pratade i mobiltelefon på stortorget i, säg en timme. Sen, som utav ett trollslag, satt större delen av SP1I + de spanska utbytesstudenterna på en buss på väg ut till fridhem och Hildas place.
Där drog vi igång, började lite smått med att kolla på melodifestivalen. Dock gav jag upp tittandet när det helt plötsligt blev helt svart på skärmen, vilket visade sig vara Amy Daimonds gigantiska glugg som energiskt studsade omrking på scenen.

Spanjorerna drack inget, men de hade kul ändå. Och vi svenskar drack ju, så nog fan blev det kul.
Vi dansade i gillestugan och lyfte taket till tonerna av "Känn ingen sorg för mig Göteborg"
Captain Nacho hade sin första spelning också, vilket applåderades, och applåderades, och applåderades.

Men allt detta kom till ett abrupt slut då klockan helt plötsligt var elva. Det var nu som Hildas föräldrar var påväg hem, och minuten efter att vi tryckt ut alla från den lilla hallen, och vallat ut dem till gångvägen som låg utanför sikt från huset, rullade Hildas mor och far upp sin bil på uppfarten. Jag kunde inte hjälpa att jämföra det med en amerikansk high school-film.

Så stod vi då på gångvägen, fulla och smått förfrusna, och sjöng spanska hitlåtar som: mi barba tiene tres pelos, (mitt skägg det har tre hårstrån) Antes muerta que sensilla, bailando, och maccarena.
Men festligheterna slutar inte här, nejnej, det fortsatte hemma hos thomas, där vi dansade mer, diskuterade politik och ritade på varandra med chokladpennor.

Kvällen igenom fick jag frågan: "vilken fas är du i nu då?"
Någon har tydligen haft det stora nöjet att dela in min fylla i tre stadier/faser;
  1. Engelska fasen
  2. Göteborgs fasen
  3. Däckning
Ha..... Ha, säger jag. Den här kvällen pratade jag faktiskt bara engelska, i hänsyn till spanjorerna. Göteborgskan bröt igenom lite då och då, och frammåt slutet blev det mest vanligt gävlemål, då vi diskuterade politik. (Det blir så invecklat på engelska) Och däckade gjorde jag inte heller, tack vare att jag faktiskt lyssnade på Hilda när hon sa: "Men alexander, drick inget mer."

Tack Hilda!


Vackert väder på Genesarets sjö

soundtrack: Dirty Dream Number Two - Belle & Sebastian
 I min klass pratar vi inte politik. Iaf. inte jag.
Jag vet att vi alla har olika åsikter, och att dra upp dem vore som att vifta med en påse kokain framför Peter Doherty.
Det vill säga väldigt provocerande. Jag håller starkt på mina principer, och tycker inte om att försöka bli övertalad, -och det tror jag inte någon annan i min klass heller tycker så varmt om.
Jag vill börja skrika Kapitalist-svin och Borgar-jävel, så snart en diskution om dagens samhälle tas upp. Men jag låter bli, eftorsom jag inte orkar vare sig försöka banka vett i folk, eller ta emot bank.
Därför ligger jag lågt, kedjar den röda draken som frustande rullar upp skjortärmarna.
  Det är Fredag iaf!
Och runt klockan fem kommer de mallorcanska utbytesstudenterna. Jag ska inte ha någon inneboende, men flertalet i min klass ska ha en spansk parasit hemma. Därför ska det imorgon slås på stort och ordnas en fest i riktig, och omtalad, SP1I-anda! Mallorcanerna ska supas ner ordentligt, alla hämningar ska släppa, och vi kommer redan på måndag ha anledning att skämmas inför dem. En jäkla rolig kväll kommer det bli, helt enkelt!

(På bild: 2/3 av Captain Nacho.)

Tror du det så OK

Soundtrack: Got to Get - Rob n Raz feat. leila

Exakt hur många får chansen att träna Kung-Fu med en äkte kines-lärare med sneda ögon och saknade tänder?
Inte så många, nej precis. Det fick iaf. jag göra idag. Alla kineser som är här på utbyte, och som springer omkring i skolan med sina 90-tals-kläder, hjälpte oss idag att lära oss ett Kunf-Fu nummer. Jag var en vit ninja, helt klädd i vitt.
Och jag svingade min armar, hytte med nävarna och kände mig sten-cool, samtidigt som de enda kinesen som kunde någon slags engelska gång på gång sa: " Just look at the teacher!"

Så när vi lärt oss numret, och visat upp det. Så stängde vi in oss i det lilla-lilla väskrummet som finns i idrottssalen.
Vi klämde in oss fem stycken i det pyttiga rummet och stängde dörren, skrattandes åt vad kineserna måste fundera.
När vi sen kom ut, fem minuter senare, rödflammiga och glada stod kineserna utanför och väntade på att få ta ut sina väskor. Och tror ni inte att de också stänger in sig!? De trodde såklart att någonting skulle hända! De trodde det var något i jämförelse med ett japanskt telefonbås där det börjar blinka och där du på en skärm får se den du ringer till, samtidigt som någon filar dina naglar. (Jag tror iaf. att det finns sånna.) Stackars, stackars kineser med för stora förhoppningar.
image21
Jag + Jimmy har börjat med en hemsk vana att plötsigt börja prata på helseriös stockholmska och använda fraser som; pengar har ju aldrig varit något problem. Eller; Titta dom där låglönetagarna, nu får dom sitta ner i bussar också!
Det är ju jättetråkigt egentligen, och eftersom jag, med min rock på mig, verkligen ser ut som en Muf:are så skickar det ju ut helt fel signaler.
Jag dör lite innombords var gång.

I've smoked some lembas in Amsterdam

Soundtrack: Wade in The Water - Eva Cassidy
 
Fyfan vad Captain Nacho är bra! Det är förfan det bästa bandet jag någonsin lyssnat på!
Jag kryddar inte ett dugg heller, när jag säger att de lätt kommer att slå interntaionellt. itne bara det, utan UNIVERSiellt med!image20

RSS 2.0