It's true I allways wanted love to be. Hurtfull.
Soundtrack: Not a Crime - Gogol Bordello
x antal mil senare:
Ännu en gång luktade det bränt, och den här gången hade strömbrytaren smällt. NOT very good.
Men genom trixande och efter ett antal ljusblå blixtrar och "men ADAM!" från Malins sida, funkade fläkten.
Så för mig har det varit ett veckoslut med halv-lulligt singstar, bondläppar,* och Super Mario.
* Bondläppar är sagt med positiv ton. De bondläppar jag mötte var så jävla trevliga.
Hade jag gått rakt in i någons hus och satt mig ner för att festa, utan att säga mitt namn, här hemma hade jag blivit utslängd
+ Nersparkad.
Men inte där uppe inte. Dom har en sån märklig mentalitet..
Jag har åkt tåg i 13h, liggandes en bädd under Eva, och för er som inte vet vem Eva är kan jag fatta mig kort:
Hon fiser, talar och stönar i sömnen. + att hon snarkar och hostar som om världen är på väg att gå under.
Ansvaret för den här resan vilar hos Elin Sundström. Eller snarare hos hennes padre y madre, som bestämmde sig för att bosätta sig uppe i Arjeplog. Jag, Malin och Adam begav oss upp dit för att Malin skulle få pröva på att jobba under testförarsäsongen som börjar nästa vecka, och det är ju så tråkigt att åka bil ensam..
Och vilken bil sen! Den förre ägaren hade snickrat ihop ett eget fläcktsystem, of sorts. En ensam strömbrytare styrde vilken styrka fläkten skulle ha; full effekt, eller ingen effekt.
Så efter mången mils resande när det började lukta bränt i bilen, visade det sig att strömbrytaren var så varm att man utan bekymmer kunnat steka ett strutsägg på den. Det blev en tur på Classe Olsson i Ume, och en ny strömbrytare, nu i plast, fick styra fläkten som var igång på heltid.
(det var ju skitkallt uppma Ume)
Så efter mången mils resande när det började lukta bränt i bilen, visade det sig att strömbrytaren var så varm att man utan bekymmer kunnat steka ett strutsägg på den. Det blev en tur på Classe Olsson i Ume, och en ny strömbrytare, nu i plast, fick styra fläkten som var igång på heltid.
(det var ju skitkallt uppma Ume)
Ännu en gång luktade det bränt, och den här gången hade strömbrytaren smällt. NOT very good.
Men genom trixande och efter ett antal ljusblå blixtrar och "men ADAM!" från Malins sida, funkade fläkten.
Så för mig har det varit ett veckoslut med halv-lulligt singstar, bondläppar,* och Super Mario.
* Bondläppar är sagt med positiv ton. De bondläppar jag mötte var så jävla trevliga.
Hade jag gått rakt in i någons hus och satt mig ner för att festa, utan att säga mitt namn, här hemma hade jag blivit utslängd
+ Nersparkad.
Men inte där uppe inte. Dom har en sån märklig mentalitet..
Kommentarer
Trackback