Jag vill tacka livet.

Soundtrack: Morbid Popsong - Stefan Storm

 
Min hund är snart död.
Tufft, men så är det. Vi har vetat om det ganska länge. Sen ett år tillbaka nästan.
När vi åkte in till veterinären för att kolla upp varför hon haltade lite på ena tassen, visade det sig att det i hennes ben växte en tumör som i slutändan hotade med att göra benet så poröst att det gick av.
Därför skrevs det ut piller, painkillers, som vi gav till henne varje morgon, för att hon inte skulle lida.
Nu är vi inne på sista burken, uppskattningsvis 30 piller kvar.

I tio år har hon varit Ida.
I tio år har hon varit vår Ida, min Ida.
Sen jag var sju, var det hon som slickade en på tårna när man satt och åt.
Sen jag var sju, var det hon som blev körd i taket när man tog fram hennes blå leksaktraktor.
Sen jag var sju, var det hon som alltid var  så irriterande och envisades med att plocka upp allting på golvet, och förväntade sig få en godis för det.
Sen jag var sju, var det hon som vägrade springa med mig, utan ist. lunkade sakta fem meter bakom.
Sen jag var sju, var det hon som inte kunde simma riktigt. Hon plaskade med tassarna, så att hon blev tvungen att blunda, varav hon fick panik och plaskade ännu hårdare, osv.

I tio år har hon varit min hund.



Jag vill tacka livet.
image68

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0