Get ready to spill your beans

Soundtrack: Blind - Hercules and Love Affair

 Timo Räisänen är en gud. Helt sjukt var det.
Till en början såg det mörkt ut. Folk satt ner och det var bara fjortisar och emos som stod framme vid kravallstaketet.
Det stora överskottet människor över 40 hotade även det att förstöra stämningen. Men jag och klas var bestämda! Vi skulle stå upp! Och efter att förbandet gått av scenen så strömmade det till lite folk.image111
Och sen när han kom ut, Timo, så blev jag genast full på känslan.
Sen, låt efter låt, höjde de tempot medans jag blev fullare och fullare.
Let's kill ourself a son var helt sjuk, och efteråt följde jag gänget till bussen. Svettig, hes, döv och med Neil Nanklers plektrum i handen.
Efter att vi lämnat av bergbygänget vid 25:an väntade jag på 41:an med Thomas, för att tillslut somna frälst i en lägenhet på Hattmakargatan.

Nu sitter jag och pluggar lite. Konflikten i mellanöstern måste få ett slut.
Och SP1I var tydligen rätt klass för att hitta lösningen.

Arton år för tio år sen

Soundtrack: La Belle Et Las Bete - Babyshambles

 
Fyfan för hinduer!
Det här jävla hemprovet kan ta sig!
Den här kvinnan kan också ta sig: www.blondinbella.se




(Jag är så jävla glad över min lyckade flykt från hamrångebygden)

Tell me a joke and make me smile

Soundtrack: Valerie - Mark Ronson Ft. Amy Winehouse

Ja fyfan. Här sitter jag i min ensamhet och skriver ett hemprov om skillnader/likheter mellan Hinduism och Islam.
Solen skiner utanför fönstret och snön glittrar. Seriöst, den glittrar!
Men jag stannar inne och skriver om Vishnu, muhhammed och gud vete faan.

Igår var jag iaf. till Julia och umgicks lite. Spelade lite GH och drack några lådor vin.
Det var en väldigt lugn kväll, men Julia hade strängt sagt nej till något krökande, så det var nog tur att det inte blev mer än lite vingligt. Så relativt tidigt så satte vi oss på bussen på väg hem. (större delan av Berby-ligan var med)

möh
Kommande höjdpunkter:
Håkans skivsläpp. 26 mars
Timö Räisänen. 27 mars
Köpandet av P&L-biljetter.
Spetti-fest!


















Wuthering heights

Fans jävla skit.
Att jag alltid ska handla på instinkt. Jag hatar när folk är besvikna på mig. Jag hatar att behöva säga förlåt.
Det måste kunna gå att undvika vägarna som leder ner mot ett förlåt.
Jag handlar först och tänker sen. Jag slukar kakan och vill direkt spy upp den.
Folk blir besvikna och det slutar med att jag med glansiga ögon förstår att jag gjort fel.

Så därför har jag sagt och vill än en gång säga förlåt till Linnea Sohtell, för att jag har varit ett sånt svin och för att jag haft väldigt låga tankar om dig. Förlåt för att du ska behöva bli arg och besviken för att jag är egoistiskt och feg.

image108

Kiss me, out of the bearded barley

Soundtrack: Irish Rover

 
Igår träffades ett glatt gäng på sex pers. hemma på fallsmursvägen.
Två flickor från Villastan, Gävle hade aldrig sett hamrånge, och blev överlyckliga när de blev inbjudna till vår tillställning som utan dem + Linnéa hade blivit en ganska lam kväll.
Nu blev det istället en jävla fart, och efter att vi lagat samt ätit Tacos tillsammans satte vi oss och pöste i mitt vardagsrum med en gitarr och två lådder vin. Så efter att vi sjungit allsång och kollat på "lotta på bajspackargatan" så var vi nöjda så det räckte.


Men där var inte kvällen slut!
Nu väntade en promenad genom vintermörkret. Quinnerna ville ju tvunget se Linnéas sommarhus.
Tyvärr var både jag och jimmy askalas vid den tiden, och tyvärr så trodde tjejerna + johan att jag var lite nyktrare än jimmy, och att jag därmed kunde ta hand om honom, medans de gick 200 m framför.
Det var ett helvette, men vänskapsband stärktes kan jag lova!
Vi gick längre, och fyllan steg. Och när vi kommit fram var det dags att vända igen.
En ännu vingligare, ännu högljudare hemresa resulterade i att jag och jimmy låg och sov på toalettgolvet, samtidigt som resten av sällskapet hoppade/dansade i mina soffor.


Men allt gick skitbra, och trevligt hade vi.
Mogonen efter var flickorna uppe tidigt. Michaela skulle ha ett seminarium på morgonen, och Lisa hade naturkunskap som även den var viktig att gå på. Så de makade sig upp och åt frukost.
Klockan tjugo över sju väcker de mig med ett munspel och jag joinade dem vid frukostbordet.



Slivovitza...

Soundtrack: Fade to Black - Apocalyptica

 Jag orkar verkligen inte skriva, så jag lägger upp lite bilder från när vi firade att jag genomlidit hela sjutton år i denna grymma värld. Ett steg närmare barnjävlar, volvo och goldenvalpar.

1. Tog det lugnt först, lunch hos jimmy.
2. Gruppbild á familjen Svensson i Thailand.
3. Ha den äran på födelsedagen! Du får plastrosor på ditt bord!!!!!
4. Stek. punkt
5. Jag fick parasoll och grejer i varenda rätt.
6. Jimmy + gruopie på väg ut på toan för mellan-rätter-underhållning.
7. Skådespelet "Och till efterrätt?"
8. Ingen födelsedag utan paket.
9. Två par strumpor. Man är ju halvt vuxen.
10. Ett ljus som sjunger "happy birthday to you." (wow)
 


Never have I been so certain

Soundtrack: Spill Your Beans - Timo Räisänen
 
Från och med nu ska jag inte klippa mig hos någon annan än en kurd!
Jag var in på frisörskolan vid nian och lyckades smöra till mig en dropp-in-tid.
Quinnan som klippte mig var helt otrolig. Hennes händer dansade fram med saxen och gav mig den bästa klippningen jag någonsin fått.
Social var hon också! Hon började med att fråga om jag hade slutat jobbat för dagen.
Stolt svarade jag att jag inte jobbade, jag gick i skolan.
"Jaha, här på högskolan?" fortsatte hon att smickra.
Jag svarade något i stil med att jag läste internationell sam på Vasa, vilket ledde oss in på att hon inte velat lära sig engelska. Hon hade redan nog med turkiska, kurdiska och svenska, tyckte hon.

Jag frågade var hon kom ifrån, vilket iof. var en ganska dum fråga, men hon svarade iaf. att hon var kurd uppväxt i Turkiet. Jag sa att jag egentligen skulle klippa mig hos en kurd på brynäs, men att jag kanske hade tur som fick en kurd ändå. (Jag vet, det låter väldigt rasistiskt, men det lät bra då, + att hon skrattade.)
Tydligen var det Libaneser man skulle klippa sig hos, enligt henne var de ena jävlar på det där med hår.

Hon trimmade tillochmed mina polisonger som finish!
Då var det fanimig nära att jag gick ner på knä och friade!
 Imorgon ska jag ha på mig både en palestinasjal och en keps med islamistiska slagord för att stöda kampen mot Israels förtryck mot Palestina!   Foh shoe!

(På bild: Min kusin filosoferar på en stor sten.)

I'm going back to 505

Soundtrack: Only Ones Who Knows - Arctic monkeys


Igår gick ingen i sveriges huvudstad säker.
Två hamrångespioner smög omkring och spelade storfräsare, medans de i hemlighet skrattade åt alla stockholmare. Dom har så bråttomt hela tiden, och dom tror att det inte finns några andra än dom på gatan.

Jag och jimmy hade klätt upp oss, eller; vi hade kammat frippen något rejält, och gick nu på stockholms gator och shoppade. Ett par nya skor fick jag med mig hem + några rejäla minus på kontot. (Jag tror jag la 500:- på mat)
Vi gick samma runda som vi gick senast, på ett ungefär, och fikade hos Alexandra, precis som förra gången.

Vi tog en sväng på bio också, för när affärerna stängd är det inte hur kul som hellst på stockholms gator för två utbölingar utan kontakter. Så Ping-pongkingen fick underhålla oss ett tag. Det var fanimig en utav de bästa svenska filmerna jag sett. De yngre skådespelarna var väl inte för rutinerade, men i övrigt var den helt perfekt.
Den utspelade sig i norra norrland också, vilket är ett plus.

Efter att vi varit på bio satte vi oss på stureplan och tog en fika.
Där lekte vi leken fuck, kill and marry. En jäklat rolig lek som Linnea en gång förklarade för mig.
Den går till som följer:
Jag tänker ut tre stycken utav det motsatta könet. Det kan va folk man känner, eller kända männser, vad vet jag.
Jag säger de tre till jimmy, som nu måste välja hur han ska dela upp fuck, kill and marry.
Så om jag säger: Lotta, Eva och Birgitt
Så säger kanske jimmy: Fuck Eva, marry Lotta och kill Birgitt.

Ett bra sätt att fördriva tid på var det iaf. och frammåt tjugo i elva tog vi pendeln från Stockholm C till Kallhäll där mor min väntade med bilen. Hon hade varit på klassfest. Hon sa något om att det var fem år sen hon slutade nian.

(Det läskigaste på hela resan var den indiska maffian som förföljde oss. Jag såg honom redan på centralen när vi kom på morgonen. En indisk man med långt svart hår, rock och glasögon. Sen såg jag honom igen på HM, en halvtimme senare. Likaså på Topshop, där han gled omrking, mer än misstänksam. Så vi närmast sprang ur butiken och skyndade iväg ner på en bakgata. Vi skakade av oss honom, men varje gång jag såg en indier under dagen hoppade jag till, redo att springa med rädsla för mitt liv.)



Vad gör hon i det tysta köket?

Soundtrack: Snickeboa - Stefan Sundström.


Nu var det ett jävlat tag sen jag senast skrev, och jävlar vad det har hänt grejer!
När sportlovet kom var jag fortfarande chockad över hur fort man kunde bli full som ett vikingastop när man festade i Sandviken och redan på onsdagen bar det av mot Åre. Innan jag visste ordet av så stod jag och såg upp mot Åreskutan där stockholmarna redan hade anfallit. Överallt var dom. Åre torg var fullproppat. Jag törs nästan säga att det var så mycket folk, att det enda som såg till att folk inte slog sig blåa var fjällrävenjackorna. Några dunsar hördes här och var, när de stötte i varandra. Och överallt på marken fanns pölar av flott, där någon stekare stått för länge och droppat hårvax.

Nejmen seriöst... Det var fullt av dem.

Så blev det utgång på krogen, öl, portello+rom och zombie-film. (Som jag blev tvungen att avbryta p.g.a. min överskande, nyfunna fobi för blod.)
Kom in utan legg på krogen gjorde man också. Alla i sällskapet visade legg, utom jag som hade glömt det hemma. "Välkommen", blev svaret, och min vuxenmätare slog i taket.

På lördagen vaknar jag än en gång påklädd, men den här gången med ett mystiskt dis liggande över hela rummet. Jag mådde piss i ögonen hela dagen och på tåget hem satt jag och närmast grät för att det kliade så.
Så på söndagen när jag vaknade var mitt vänstra öga "fucked up", som det heter. Det gick inte att öppna och det sved och skavde som om någon hade pulat in ett knippe brännässlor under ögonlocket.
Rusch in till sjukhuset där jag fick diagnosen: Inflamerad hornhinna.
Jag fick bedövning och en salva jag skulle klämma in i ögat. Dock verkade bara bedövningen i femton minuter, och jag fick inte ett alltför stort lager, vilket betydde att jag fick lida större delen av tiden.
Min söndag såg ut som följer:
  • Få bedövning. (Vilket smärtade så ini!)
  • Må bra i femton minuter.
  • Lida i 20-30min.
  • Bedövning.
  • Må bra.
  • Lida.
  • Bedövning.
  • Må bra.
  • Lida.

    Större delen av dagen genomleds i totalt mörker, då ögonen inte gick att öppna.

    Men redan på tisdagen var jag på benen igen, och jag lunkade in i Vasaskolans lokaler, fortfarande med den inflmatoriska salvan i vänsterögat. Folk såg konstigt på mig och jag blev flera gånger tvungen att säga: "Nej, det är inte mitt klegg, jag har lagt det där."
    Och under all denna tid var Jimmy,Frida och Evlinan i Egypten och stekte fläsk. Fan vad avundsjuk jag var och fan vad det blev tomt. Bror min är ju i Nya Zeeland också, men honom är jag van att vara utan.
    (Men jag skulle inte klaga om han plötsligt var tvungen att avbryta resan, I'd tell you.)

    Ja, det där tog nog upp det mesta som hänt under min blogg-abstinenst.
    Nu ska jag spela ps2, vilket jag sett fram emot fanimig hela veckan. Det har vart så jävla mycket som skulle hinnas med och ingen tid till inter-aktiv fritid har erbjudits. Så nu är det Star Wars Battlefront 2, och imorgon är det huvudstaden som gäller, för hela slanten.

    (Nu ska jag gå och öva på min back-slick)


RSS 2.0